Byggnader planeras för att hålla länge. Men behoven de ska möta kan förändras betydligt snabbare. Vad händer om vi börjar skilja på byggnadens livslängd och hur länge den behövs på en viss plats?
I vår nya rapport om dynamisk arkitektur resonerar vår kommersiella chef Martin Lundbergh, om hur ett mer flexibelt sätt att se på byggnader kan skapa större handlingsutrymme när förutsättningarna förändras – utan att göra avkall på kvalitet eller lång livslängd.
Vad är dynamisk arkitektur enligt Paramco?
Dynamisk arkitektur utgår i grunden från förändring, snarare än från antagandet om ett statiskt lokalbehov över tid. För oss innebär det att byggnader hyrs av verksamheten, medan vi som leverantör äger, förvaltar och bär det långsiktiga ansvaret för byggnadens livscykel. Byggnaderna är från början utformade för att kunna flyttas, anpassas, skalas och återanvändas över tid – i takt med att behoven förändras.
Våra byggnader baseras på industriellt tillverkade moduler som produceras i kontrollerade fabriksmiljöer. Det ger en jämn och hög kvalitet, minimalt materialspill och en förutsägbar byggprocess. Samtidigt möjliggör det kortare etableringstider, eftersom markarbeten och produktion kan ske parallellt.
En central del av dynamisk arkitektur är även gestaltningen. Byggnaderna ska fungera väl för verksamheten, men också samspela med sin omgivning och upplevas som långsiktiga inslag i den byggda miljön. Utgångspunkten är att dynamiska byggnader ska kunna möta samma krav som traditionellt permanenta lösningar – funktionellt, tekniskt och arkitektoniskt.
Martin Lundbergh, Kommersiell chef på Parmaco
Hur skiljer sig dynamisk arkitektur från traditionell inhyrning?
Skillnaden ligger framför allt i ansvarsfördelning och flexibilitet över tid. Vid traditionell inhyrning hyr verksamheten lokaler i en befintlig fastighet, ofta med begränsade möjligheter att påverka byggnadens utformning, framtida användning eller långsiktiga utveckling.
I dynamisk arkitektur är byggnaden i sig en del av lösningen. Den är utformad för att kunna förändras tillsammans med verksamheten, och när behovet upphör kan byggnaden flyttas vidare till ett nytt sammanhang. Det innebär att ansvar för restvärde, teknisk utveckling, anpassningar och återbruk ligger hos oss som leverantör, snarare än hos den aktör som använder lokalerna.
För verksamheten kan detta skapa större handlingsfrihet och minska den långsiktiga risken, samtidigt som man har rådighet över lokalernas användning och utformning under den tid de behövs.
Modulärt byggande har funnits i decennier – vad skiljer dynamisk arkitektur från tidigare generationer av den här typen av byggnader?
Det stämmer att modulärt byggande inte är nytt. Men tidigare generationer handlade primärt om att lösa ett akut utrymmesbehov snabbt och till lägsta kostnad – kvalitet och gestaltning var sekundärt. Det synsättet har präglat hela kategorin och skapat en association som vi aktivt arbetar mot.
Utvecklingen sedan dess är betydande. Modulernas storlek och konstruktion möjliggör idag generösa rum och planlösningar svåra att särskilja från permanent byggande. Stål som material möjliggör byggnader upp till åtta våningar med robusta skyddande egenskaper – något som öppnar för en helt annan typ av stadsbyggnad än tidigare.
Den viktigaste förändringen är ändå konceptuell. Det är byggnader som ska upplevas som naturliga inslag i sin omgivning så länge behovet finns, och som kan följa med när behoven förändras. Ett fundamentalt annorlunda sätt att tänka om vad en byggnad är.
Ni pratar om kort- och långsiktiga lokalbehov – varför är den uppdelningen viktig?
Lokalbehov skiljer sig åt både i karaktär och grad av förutsägbarhet. Vissa behov uppstår snabbt, till exempel vid evakueringar, renoveringar eller tillfälliga kapacitetsökningar. Andra behov är mer långsiktiga, men präglas samtidigt av osäkerhet kring hur verksamheten kommer att utvecklas över tid.
Begreppen kort- och långsiktiga behov används för att beskriva graden av stabilitet och risk, snarare än för att definiera fasta tidsintervall. Det viktiga är att långsiktigt inte nödvändigtvis behöver betyda statiskt, permanent eller ägt.
Genom att skilja på olika typer av behov kan aktörer ställa rätt krav från början och välja lösningar som är bättre anpassade efter både verksamhetens utveckling och den risknivå man är beredd att ta.
Hur ser ni på kortsiktiga behov?
Kortsiktiga behov kan handla om tillfälliga skollokaler vid renovering, vårdlokaler vid platsbrist eller ersättningslokaler efter skador. I sådana situationer krävs ofta snabba etableringar, men det innebär inte att kraven på kvalitet ska vara lägre. Arbetsmiljö, tillgänglighet, trygghet och funktion behöver hålla samma nivå som i andra verksamhetslokaler.
Vi uppmuntrar därför kommuner och privata aktörer att:
• ställa höga krav även när behovet är tidsbegränsat
• använda beprövade och standardiserade lösningar som kan anpassas snabbt
• dra nytta av den kompetens och erfarenhet som finns i branschen
Genom att arbeta nära verksamheten kan byggnader etableras snabbt, samtidigt som kvalitet och funktion säkerställs, vilket bidrar till hög användarnöjdhet.
Och när behoven är långsiktiga?
När en verksamhet ska bedrivas under lång tid blir kraven ännu tydligare. Lokalerna behöver vara funktionella, energieffektiva, väl gestaltade och kostnadseffektiva över hela livscykeln.
Här erbjuder dynamisk arkitektur ett alternativ till traditionellt permanent byggande. Byggnaden kan stå kvar och användas så länge behovet finns, men är inte låst till platsen eller verksamheten om förutsättningarna förändras. Det kan skapa trygghet för verksamheten, samtidigt som risken för felinvesteringar minskar.
Vi har utvecklat tydliga byggnadskoncept baserade på vad verksamheter faktiskt behöver över tid. Det gör det lättare att förstå vad lösningen innehåller, hur den fungerar och vilka kostnader som uppstår – både på kort och lång sikt. Den tydligheten underlättar välgrundade beslut och bidrar till att minska långsiktig risk.
Vad händer när ett lokalbehov upphör?
När en dynamisk byggnad inte längre behövs på en plats kan den flyttas vidare till ett sammanhang där behovet finns. Det innebär att fastighetsägaren eller kommunen behåller rådighet över marken och kan ompröva hur platsen bäst ska utvecklas vidare.
Detta skapar flexibilitet inte bara för byggnaden, utan även för platsen och den långsiktiga samhällsplaneringen. I stället för att stå med en överflödig byggnad ges möjlighet att ta nästa steg i lugn och ro, oavsett om det handlar om permanent bebyggelse eller annan användning.
Hur bidrar dynamisk arkitektur till hållbar utveckling?
Eftersom vi som leverantör bär det långsiktiga ansvaret för byggnadernas användning och värde skapas tydliga incitament att bygga för kvalitet, energieffektivitet och återbruk. Våra byggnader är utformade för att kunna demonteras, uppgraderas och återanvändas i flera livscykler och på olika platser.
Samtliga våra byggnader är utformade för att kunna återanvändas. Hur länge en byggnad används på en och samma plats varierar – i vissa fall under kortare perioder, i andra fall över många år – men konstruktionen möjliggör alltid fortsatt användning i nya sammanhang när behoven förändras.
För att få en tydligare bild av klimatpåverkan genomförde vi 2024 en tredjepartsverifierad livscykelanalys. Den visade att upp till 72 procent av basutsläppen kan undvikas genom att flytta en byggnad tre gånger, jämfört med ett scenario där motsvarande lokaler nyproduceras vid varje behov.
Det bekräftar att dynamisk arkitektur är ett konkret sätt att minska resursuttag och klimatpåverkan över tid, i linje med både kommunala klimatmål och bredare hållbarhetsambitioner.
Är dynamisk arkitektur relevant för både offentliga och privata aktörer?
Ja. Behovet av flexibilitet, riskreducering och effektiv resursanvändning finns hos både kommuner och privata verksamheter. Våra byggnader används i dag för allt från skolor och vårdlokaler till kontor och bostäder.
Oavsett om behovet är kort- eller långsiktigt erbjuder dynamisk arkitektur ett sätt att möta förändring utan att låsa fast sig i strukturer som är svåra att anpassa. Det skapar större handlingsutrymme och bättre förutsättningar för långsiktigt hållbara beslut.
Hur ser ni på framtiden för den här typen av byggande?
För oss handlar det inte om att ersätta permanent byggande, utan om att komplettera det. Dynamisk arkitektur ger fler verktyg för att planera klokt, använda resurser effektivt och utveckla samhällen som kan förändras i takt med sin omvärld.
NY RAPPORT /
Vill du fördjupa dig?
Intervjun med Martin Lundbergh är en del av vår nya rapport Dynamisk arkitektur – en väg till hållbar och flexibel lokalförsörjning. I rapporten samlar vi fler perspektiv, erfarenheter från verksamheter som använder dynamiska byggnader och konkreta rekommendationer för framtidens lokalförsörjning.
